Så blev Lingonbygden, Lingonbygden

Lingonbygden

Det började redan 1904…

En vacker bygd, med många byar, sjöar och inte minst lingon i den fina skogen! Namnet för vår förening, Lingonbygden i Samverkan, har historiska rötter. 1904 startade Medicinalväxtföreningen, Göteborg ett lingonförädlingsföretag, (rensning, torkning och givetvis kokning av ”krösamos”), vid Unnarydsvägen i Lidhult. AB Lingon blev ortens första kvinnliga arbetsplats i form av företag, med många arbetstillfällen. Detta gav ett välbehövligt inkomsttillskott för invånarna i bygden. AB Lingon försattes dock i konkurs 1907, en konkurs som blev riksbekant på grund av företagets ”svindlande affärer”. Efter konkursen började ett antal personer i såväl Lingonbygden som angränsande orter att köpa upp och distribuera lingonen till kunder och torgförsäljning.

Vanligtvis fick plockarna cirka 30 öre/kilo bär runt 1920-talet, men 1920 betalades 60 öre/kilo i slutet av säsongen. 1924 blev ett riktigt rekordår – det levererades 500 ton lingon från Lidhult. Tyskland var den största exportmarknaden, men leveranser gick även till England, USA och de nordiska länderna. Varje tågvagn rymde fullastad 100 lådor med 50 kg bär i varje – Det blev åtskilliga tågleveranser! Detta år uppgick ersättningen till bärplockarna till över 150.000 kronor, jämfört med normalt 30-50.000:-/år. För att få ett begrepp om beloppens storlek, kan det jämföras med dåvarande Lidhults kommun som i början på 1930-talet hade totala årliga utgifter på mindre än 12.000:-.

Några som plockade lingon och sålde i början av 1900-talet var Hjalmar i Bassarås och hans fästmö Elin från Bohult. De plockade lingon för att kunna köpa Elin en vacker klänning till parets bröllop. ”Bärapengarna” var alltid välkomna och blev ofta en första grundplåt för att förfärdiga hemgiften.

(Ovanstående sammanställt utifrån Lidhultsboken del II av Anne-Mari Erlandsson, Hembygdsforskaren Stig Erlandssons dokument Lidhultsflickan med lingonkorgen – Lingonexporten, samt klipp ur tidningen Smålänningen)

Byholma

 

Byholma tillhör Annerstads socken i Ljungby kommun och här bor cirka 71 personer.

Historik: Byholma blev en stationsort när Halmstad-Bolmens järnväg öppnades 1889. Stationen var i bruk framtill 1966.

Byholma flygbas 1962–2000. Basen tillhörde först Blekinge flygflottilj, sedan skånska flygflottiljen.

Kuriosa: 1994 under en övning skulle två JA 37 Viggen landa på basens huvudbana. En av piloterna missbedömde dock banans placering, och landade av misstag på en av kortbanorna – en landsväg som inte var avspärrad. Här mötte planet bland annat en personbil. Piloten insåg sitt misstag, vände han planet och startade igen för att sedan landa på rätt bana.

Nutid: Byholma blev känt för de flesta svenskar efter stormen Gudrun, då här fanns ett enormt virkesupplag med en miljon kubikmeter stormfälld skog.

Värt att notera: Byholma har också fått ge namn åt en populär Ikeafåtölj i rotting.

Lidhult

Lingonbygden

Lidhult tillhör Lidhults socken i Ljungby kommun och här bor drygt 700 personer.

Historik: Lidhult har medeltida anor och redan på 1300-talet fanns här en träkyrka. När Halmstad-Bolmens järnväg invigdes 1889 blev det en början till Lidhult som stationssamhälle. Då tillkom marknader, affärer och mindre industrier. Industrisamhället kom till när LMV 1949 startade sin tillverkning av truckar. På 1940-talet byggdes även ett sågverk. Bröderna Jonssons Träindustri utvecklades efter hand till nuvarande Lidhults kök. Järnvägen lades ner 1966.

Nutid: Lidhult är en av sex tätorter utanför Ljungby stad. Här finns idag service såsom Ica, Lidhults bygg och lantmän, blomsteraffär, bensinmack och gym. I Lidhult finns också äldreboende, vårdcentral, förskola, fritidshem och skola årskurs F-6.

Värt att notera: Lidhult har ett naturreservat, vid sjöarna Ältasjön och Askaken, på 18 hektar, skyddat sedan 1980. Reservatet består av åskullar efter isälvsavlagringar omgivna av kärr och myrmark. Lidhultsån rinner genom reservatet.

Bilder från Lidhult idag och igår

Av: Johan Holmstrup

Odensjö

Odensjö socken, Ljungby kommun. Här bor ca 300 personer. Här finns flera aktiva företag och föreningar. På somrarna växer socknen med besökare från hela världen. Konserter och arrangemang avlöser varandra, och ofta är det Odensjö hembygdspark som lockar svenska artister, våffelsugna söndagsgäster och gamla veteranbilar.

Historik: Det var asaguden Oden som en gång gav namn åt Odensjö. Gravhögarna och Odens egen grav och källa skvallrar om socknen uråldriga historia. Vattnet har genom tusentals år satt sin prägel på livet här och här fanns också den ende båtbyggaren på Bolmens västsida. Sjöarna Unnen och Bolmen skapade vattenvägar som förband bygden, då som nu. 314 personer håller liv i bygden året runt och föreningslivet och företagarlivet är mycket aktivt. På somrarna växer socknen med besökare från hela världen och konserter och arrangemang avlöser varandra,

Kuriosa: Odensjö har en egen podd. Läs mer om den i Lingonbygdens nyhetsbrev maj 2018.

Missa inte: Sommarfesten, första lördagen i augusti.

Odensjö har också en trevlig hemsida: www.odensjo.nu

Torpa

Lingonbygden

Torpa församling, Ljungby kommun har cirka 300 invånare. Torpa by består av flera byar som ligger nära varandra.

Historik: Från början var Torpa en så kallad sätesgård (en skattebefriad gård) som fanns på medeltiden. Den ägdes av olika lågfrälseadelsmän, men också av kyrkan varifrån den drogs in till staten av Gustav Vasa. Sedan tillhörde den omväxlande staten och olika privatpersoner. Den köptes sedan till skattegård i början av 1700-talet. Kvar finns nu endast en väg: Torpa Säteriväg.
Torpa egen kommun till 1952.

Kuriosa: Kända schlagern “Flickorna i Småland” skrevs efter det att Karl Williams under en cykeltur från Hamneda på väg till en fest i Torpa, fått punktering. När han lagade sin cykel fick han se tre vackra flickor på de närbelägna ljungbackarna, vilka senare gav han inspiration till sången.

Missa inte i Torpa: Bystugan och veteranmuseet. Tassemarkens Gårdsbutik och servering i Skifteryd.

Mycket mer spännande om Torpa finns på www.torpainfo.se

 Vrå

Lingonbygden

Vrå socken ingår sedan 1971 i Ljungby kommun och här bor ca 250 personer invånare, fördelade på hela 27 byar.

Historik: Vrå har medeltida anor och här finns en boplats från stenåldern och här har hittats fynd från järnåldern. Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Sunnerbo härad. De indelta soldaterna tillhörde Kronobergs regemente, Ljungby kompani.

Kuriosa: Namnet Vrå var på 1500-talet Wråå och betydelsen som det låter, ”hörna” ”vrå”. Vrågården är en populär, lokal festplats att hyra.

Titta in på www.vrasocken.com